Grannsamverkan

Grannsamverkan

Bäck är from 1/6 2015 ansluten till nätverket Grannsamverkan. En kontaktombudsgrupp har formats som ansvarar för sex olika zoner i byn enligt bydefinitionen. Se zonindelningen nedan. Om hushåll har blivit missade kontakta styrelsen eller närmaste kontaktombud.

Kontaktombud:

Zon 1: Bäckvägen 26, Mackmyravägen 69-98, Åkertä 2-4 (14 hushåll)
Magnus Larsson, Bäckvägen 26
Telefon: 076-6772716

Zon 2: Bäckvägen 32-64, Per-Olsvägen 1-3 (33 hushåll)
Karin Fröroth, PerOls vägen 4
Telefon: 070-4908210

Kalle Karlberg, Per-Olsvägen 3
Telefon: 0730-53 78 78

Zon 3: Skräddarsvägen 1-15, Tomtbackavägen 2-8 (18 hushåll)
Lars Krüger, Skräddarsvägen 9
Telefon: 070-996 82 12

Zon 4: Bäckvägen 70-79, Spelmansgränd 3-9 (14 hushåll)
Magnus Reinius, Bäckvägen 74
Telefon: 070-399 11 22

Zon 5: Bäckvägen 81-94, Jon-Ers vägen 19-23 (16 hushåll)
Henrik Rossini, Bäckvägen 88 (huvudkontaktombud)
Telefon: 0730-556145

Zon 6: Kallbäck, Bäckvägen 116-123, Sandbäcksvägen 2-22 (9 hushåll)
Lars Arberger, Sandbäcksvägen 21
Telefon: 070-6569367

Vad innebär grannsamverkan?
Syftet med Grannsamverkan är att göra bostadsområden mindre attraktiva för brottslig verksamhet genom ökad uppmärksamhet från de boende i området samt kunskap om hur man skyddar sig, vilket avskräcker och försvårar för tjuven.

Målet med Grannsamverkan är att minska brottsligheten och öka tryggheten och därmed också trivseln i bostadsområden. Detta uppnås genom sociala nätverk bestående av boende i ett område som samarbetar, stödjer och hjälper varandra och samtidigt har en god uppmärksamhet på vad som händer i området och har kontakt med polisen. Grannsamverkan ger också möjlighet till ökad kunskap om risker, hur man förebygger skador och skyddar sin boendemiljö mot brott.

Läs även på http://samverkanmotbrott.se

Vad ska du göra för att känna dig delaktig i nätverket?
Egentligen inget särskilt, många har redan bra kontakt med sina grannar och hjälps åt då man reser bort. Här kommer iallafall några tips på vad du kan göra:

– Var uppmärksam, iakttag sådant som ser onormalt ut.
– Lär känna dina grannar, bra grannar hjälper varandra!
Anmäl dig till vårt e-postlista så du inte missar viktig information från föreningen. Om polisen informerar kontaktombuden är det denna lista vi använder för att sprida informationen med.
– Har du Facebook kan du gå in och gilla Bäcks byförenings sida för att få information den vägen. Vi försöker uppdatera även där allt viktigt som händer i byn.
– Om du reser bort, prata med dina grannar. Se till att använda belysning med timer, be grannen parkera på din tomt, se till att posten blir inplockad, gör uppehåll i tidningsprenumerationen mm Läs mer här
– Håll koll på dina nycklar, har du nyligen flyttat in kanske de är läge att byta låskolvar?
– Skydda utsatta fönster och altandörrar med lås och galler.
– Skaffa larm
– Använd gårdsbelysning med rörelsevakt

Vad gör kontaktombuden?
Kontaktombuden ser bl a till att vi har skyltar uppe och tar emot information från polis vid misstanke om brott. De vidarebefordrar sedan denna information till sitt område via vår hemsida, byföreningens e-postlista samt facebook-sidan. Ser du något som du uppfattar som underligt i området kan du kontakta polisen eller ta kontakt med ditt ombud så hjälper denne denne dig att anmäla och eventuellt dela informationen till byn.

 


 

Info om grannsamverkan från Brottsförebyggande rådet

I ett område med grannsamverkan samarbetar de boende med varandra. Avsikten med grannsamverkan är att minska brottsligheten och öka tryggheten.
Inbrott, stölder och skadegörelse sker ofta i skydd av anonymitet. Genom ökad kunskap och engagemang kan grannar tillsammans minska anonymiteten och tillsammans motverka mycket av den brottslighet som sker i bostadsområden.

Grannsamverkan handlar främst om att grannar samverkar i nätverk för att motverka brott i bostadsområdet. Genom nätverket kan de boende hjälpas åt att hålla uppsikt över varandras bostäder och närområdet. Arbetet sker i samverkan med polisen som bistår med kunskap och information. Traditionellt bygger grannsamverkan på en dialog och samarbete mellan de boende och polisen, men idag ser vi en utveckling där fler parter som exempelvis kommunen eller fastighetsägare tar ett aktivt ansvar för att stödja grannsamverkan.

För att kvalitetssäkra verksamheten och för att undvika risker med medborgargarden eller liknande beteenden är polisens delaktighet i verksamheten viktig.

Eftersom grannsamverkan bygger på att grannar lär känna varandra och hjälper varandra rent praktiskt, ökar ofta tryggheten för de boende i området.

Minskar brott och ökar tryggheten
Grannsamverkan har, enligt en undersökning som Brå tagit fram, visat sig kunna minska brottsligheten med i genomsnitt 16 eller 26 procent, beroende på vilken mätmetod man väljer. En väl genomförd grannsamverkan kan minska en rad av de så kallade vardagsbrotten som begås i bostadsområdet — inbrott, bilbrott, skadegörelse och även vissa brott mot person. I många fall leder arbetet med grannsamverkan också till en starkare gemenskap mellan grannarna. Den sociala kontrollen i grannsamverkansområden förstärks och en möjlig gärningsperson löper större risk att bli upptäckt.

Därför fungerar grannsamverkan

– Utbildning. Utbildningen av kontaktombuden och polisens brottsförebyggande information gör att de boende blir bättre på att skydda sina tillhörigheter.
– Social kontroll. När man känner varandra i området vet man också vem som inte bor där — mångas vaksamhet blir ett effektivt skydd.
– Trygg miljö. När de boende trivs i miljön rör de sig ofta mer ute, vilket ökar möjligheten att upptäcka brottslingar.

Nätverket kan öka den sociala stabiliteten i området. Den ökade sociala kontakten kan göra området lugnare och minska eventuell brottslighet även bland de boende.
Inbrottstjuvarna undviker områden med grannsamverkan
I en intervjuundersökning med personer som begått inbrott svarade 19 av 20 att de var mer försiktiga eller helst undvek områden med grannsamverkan. Men det räcker inte med att sätta upp skyltar — det krävs att de boende i området är vaksamma.

BAKGRUND/Grannsamverkan
Metoden utvecklades i USA under 1960 -70-talet och har därefter blivit en av världens mest använda metod mot brott i bostadsområden. I Storbritannien beräknas drygt en fjärdedel av befolkningen bo i områden med grannsamverkan och i USA är motsvarande andel 40 procent av befolkningen. Även i Sverige har metoden kommit att användas i många områden.